Dagens planering hittar du numera i Google classroom i No 8b.
Sex och samlevnad (prov 1/6)
Det centrala innehållet:
- Veta hur en människa förändras under puberteten
- Veta vad det innebär att vara homo-, bi- eller heterosexuell
- Veta hur mannens och kvinnans könsorgan fungerar
- Veta vad som är tillåtet och förbjudet i samband med sex
- Känna till olika sätt att skydda sig mot könssjukdomar och oönskad graviditet
- Känna till de vanligaste könssjukdomarna
Hjärnan, nervsystemet och ANT (Prov tisdagen 11/5)
Vi ska lära oss mer om hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hänger ihop. Vad händer om hjärnan eller nerverna påverkas av tex droger eller sjukdomar?
Det centrala innehållet:
- Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas.
- Förstå hjärnans uppbyggnad, funktion och den samverkar med kroppen genom nervsystemet.
- Känna till hjärnans och det övriga nervsystemets olika delar och dess funktion.
- Känna till nervsystemets mest omtalade skador och sjukdomar.
- Veta hur impulser överförs från en nervcell till en mottagare.
- Känna till något signalämne som är verksamt i nervsystemet.
- Känna till det autonoma nervsystemet.
- Känna till körtlar som bildar hormoner och deras uppgifter.
- Känna till risker med sniffning.
- Veta hur alkohol tillverkas och vad den används till.
- Veta hur alkohol påverkar människan.
- Känna till olika droger som tillhör gruppen
cannabis
opiater
stimulerande medel
partydroger - Veta hur narkotika påverkar människan.
- Veta hur rökning och snus påverkar människan.
4.1 Inred ett rum där du bor med nya möbler. Mät upp rummet och rita det i en skala som du väljer själv. Välj möbler till rummet genom att exempelvis studera en möbelkatalog. Rita möblerna uppifrån i samma skala. Klipp sedan ut dem. Prova med olika placeringar av möblerna på din ritning. Fotografera 2 eller 3 olika möbleringar och lägg upp fotografierna i classroom.
4.2* Gör en ritning av ett hus med yttermåtten 5x5 m. På ritningen ska finnas hall, sovrum, toalett med dusch samt vardagsrum med liten köksavdelning. Mått på möbler, köksskåp med mera kan du hitta på exempelvis IKEA:s hemsida.
4.1 Inred ett rum där du bor med nya möbler. Mät upp rummet och rita det i en skala som du väljer själv. Välj möbler till rummet genom att exempelvis studera en möbelkatalog. Rita möblerna uppifrån i samma skala. Klipp sedan ut dem. Prova med olika placeringar av möblerna på din ritning. Tejpa fast när du är nöjd.
4.2* Gör en ritning av ett hus med yttermåtten 5x5 m. På ritningen ska finnas hall, sovrum, toalett med dusch samt vardagsrum med liten köksavdelning. Mått på möbler, köksskåp med mera kan du hitta på exempelvis IKEA:s hemsida.
4.1 Inred ett rum där du bor med nya möbler. Mät upp rummet och rita det i en skala som du väljer själv. Välj möbler till rummet genom att exempelvis studera en möbelkatalog. Rita möblerna uppifrån i samma skala. Klipp sedan ut dem. Prova med olika placeringar av möblerna på din ritning. Tejpa fast när du är nöjd.
4.2* Gör en ritning av ett hus med yttermåtten 5x5 m. På ritningen ska finnas hall, sovrum, toalett med dusch samt vardagsrum med liten köksavdelning. Mått på möbler, köksskåp med mera kan du hitta på exempelvis IKEA:s hemsida.
4.1 Inred ett rum där du bor med nya möbler. Mät upp rummet och rita det i en skala som du väljer själv. Välj möbler till rummet genom att exempelvis studera en möbelkatalog. Rita möblerna uppifrån i samma skala. Klipp sedan ut dem. Prova med olika placeringar av möblerna på din ritning. Tejpa fast när du är nöjd.
4.2* Gör en ritning av ett hus med yttermåtten 5x5 m. På ritningen ska finnas hall, sovrum, toalett med dusch samt vardagsrum med liten köksavdelning. Mått på möbler, köksskåp med mera kan du hitta på exempelvis IKEA:s hemsida.
Energi (fysik)
- Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
- Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
- Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
- Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
- Om effekt och hur de används i vardagliga sammanhang.
- Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
Sjukdomar och smittspridning (biologi)
Vecka 7Måndag: Skriv på din argumenterande text om nedstängning av skolan.
Tisdag: Skriv på din argumenterande text om nedstängning av skolan.Utveckla dina svar på fysikprovet så att du kommer så nära full pott som möjligt.
Fredag: Skriv klart din argumenterande text.Utveckla dina svar på fysikprovet så att du kommer så nära full pott som möjligt.
Vecka 6Måndag: teknik- brobygge. Du fick i början av terminen i uppgift att börja skissa på en bro. Nu ska du använda din skiss och börja bygga bron. Tänk på att du har en budget att hålla så du kan inte ta hur mycket material som helst. Uppgiften hittar du i Google classroom i mappen teknik bästa 8b.
Tisdag: teknik- brobygge
Onsdag: teknik- brobygge
Fredag: teknik- brobygge
Vecka 5Måndag: filmer från Studi om smittspridning, immunförsvaret Läs texten i Gleerup om vår syn på bakterier och svara på frågorna.
Tisdag: filmer från Studi om resistenta bakterier, vaccin i kroppenLäs texten i Gleerup om resistenta bakterier och svara på frågorna.
Onsdag: Intro, filmer från Studi om virus, epidemier och pandemier och Coronavirus och covid-19. Läs häftet om covid-19 och besvara på frågorna längst bak i häftet.Läs i Gleerup om virus och bakterier i luftvägarna
Fredag: Att skriva en argumenterande text, källkritik och betygskriterierna. Allt detta finns i Google classroom i mappen no 8b.
Vecka 4Onsdag: Intro, filmer från Studi om virus, epidemier och pandemier och Coronavirus och covid-19. Läs häftet om covid-19 och besvara på frågorna längst bak i häftet.Läs i Gleerup om virus och bakterier i luftvägarna
Fredag: uppstart av sjukdomar och smittspridning. Filmer från Studi om introduktion till mänskliga sjukdomar, bakteriesjukdomar. Läs texten i Gleerup om det är skillnad på bakterie och virus och svara på frågorna.
Akustik och optik
Vi ska läsa om hur
ljud kan registreras på olika
sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Frågan
om vad ljud är förklaras på två sätt. Det ena är direkt kopplat till människans
upplevelser av ljud, det andra beskriver ljud fysikaliskt. När det handlar om
människans ljudupplevelse är decibelskalan användbar för att mäta till exempel
upplevelsen av buller. Med ljudets egenskaper avser kursplanen de fysikaliska
begreppen ljudstyrka och tonhöjd, samt hur de förhåller sig till de mer
vardagliga begreppen volym, diskant och bas. Här öppnar kursplanen för
diskussioner om ljudets utbredning och reflektion och hur dessa fenomen kan
utnyttjas i musikinstrument, ultraljudsundersökningar eller för att dämpa eller
förstärka ljud.
Vi kommer även läsa
om ljusets utbredning, som ljusets reflektion och
brytning i vardagliga sammanhang. Det här innehållet kan till
exempel innebära att bekanta sig med hur kunskaper i optik kan hjälpa oss människor
att förbättra synen med hjälp av linser i glasögon, kikare, mikroskop och
teleskop.
Hur ögat uppfattar
färg kommer också att tas upp.
Uttrycket ”i mörkret är alla katter grå” är bara ett talesätt, men det
illustrerar väl att en röd tröja inte självklart uppfattas som röd i ett mörkt
rum. Hur ögat uppfattar färg är beroende av vilket ljus som belyser föremålet. Begreppet
färg i fysikalisk mening innebär en relation mellan tillgängligt ljus samt
föremålets absorption och reflektion av ljuset.
Vecka
Måndag
Tisdag
Fredag
47
16/11
Ljud och
tryck s. 134
Ljud låter
olika s. 135-138
17/11
Lab.
En
spiralfjäder i svängning
20/11
Ljud och
tryck s. 134
Ljud låter
olika s. 135-138
Ljud som
inte hörs s. 139
48
23/11
Dopplereffekt
s .144
Ljud
reflekteras s. 145
Uppkopierat
material om örat.
24/11
Lab.
Övningar
med synen
27/11
Synligt
ljus s. 150- 151
Ljus som
ögat inte ser s. 152-155
49
30/11
Ljus som
strålar s.158-159
Buktiga speglar
s. 160-161
1/12
Lab.
Speglar
4/12
Studiedag
50
7/12
Ljuset kan
brytas s. 162-163
Linser s.
164-166
8/12
Lab. linser
11/12
Avbildning
i linser s. 170-171
Synvillor
51
14/12
Rita strålgångar i linser
15/12
Gör klart häfte med strålar och akustik.
18/12
AVSLUTNING
1
4/1
LOV
5/1
LOV
8/1
LOV
2
11/1
REPETITION
12/1
REPETITION av ljud s. 148
15/1
Repetition av ljus s. 172
Vecka 3
Måndag: - Logga in på Gleerup (med hjälp av googlekontot) och öppna avsnittet om akustik. Se filmerna Vad är ljud? och Hur påverkas vi av ljudet omkring oss- Läs texterna och svara på testa dig frågorna som kommer efter texten Ljud och tryck,
Tisdag:- Logga in på Gleerups och läs texterna och svara på frågorna som kommer efter texten. - Repetitionsfrågor klicka här.- Skriv i google classroom vad du har gjort under lektionen.
Fredag:- Logga in på Gleerups och öppna avsnittet om optik. Se filmerna Synligt och osynligt ljus, Hur reflekteras ljus?, Ljusets brytning, Hur hjälper glasögon och linser oss att se bättre?, - Läs texterna och svara på frågorna som kommer efter texten. Synligt ljus, Ljus som ögat inte ser, Ljus som strålar, Buktiga speglar, Ljuset kan brytas, Linser, Avbildning i linser
Vecka 4
Måndag: Repetition
Tisdag: PROV
Inför provet ska du kunna förklara:- Vad ljud är.- Vad menas med frekvens och vilken enhet den mäts i.- Skillnaden mellan hög/låg/stark och svag ton.- Buller- Resonans- Ljud som inte hörs (infra/ultraljud).- Ljuskälla- Reflektion- Prisma och spektrum- Vad ljus är- Ljus som vi inte ser (tex infrarött/ultraviolett ljus, röntgenstrålning)- Reflektionslagen - Reflektion i speglar (plan/konkav/konvex)- Brytning av ljus i tunnare/tätare ämnen- Brytning av ljus i linser
Tips på filmer:- Studi - Film om strålgång i linser- Film om bildkonstruktion med konkav spegel- Film om bildkonstruktion med konvex spegel
Från kolatom till människa
En av förutsättningarna för att liv har
uppkommit och utvecklats på vår planet är kolatomens speciella egenskaper att
bilda stora och komplicerade molekyler. Vi ska lära oss lite om hur kolatomen
fungerar och studera några exempel på kemiska föreningar där kolatomen har en
stor betydelse. Några exempel handlar om olika födoämnen och vi kommer därför
att lära oss lite om hur kroppen tar hand om maten vi äter.
Vecka
Måndag
Tisdag
Fredag
39
21/9
Kol i olika former
s 160-163
22/9
Lab.
Bygga alkaner, alkener
och alkyner
25/9
Kolväten och
metanserien
s 164-166
40
28/9
Fossila bränslen
s 167-174
Metanserien
29/9
Filtrera läsk
2/10
Mättade och omättade
kolväten s. 175-176 Biobränslen s. 190-195
41
5/10
Alkoholer s. 177-180
6/10
Torrdestillation
9/10
Organiska syror s. 181-182 Estrar s. 183-184
42
12/10
Repetition
13/10
FN-DAGEN
16/10
PROV
43
19/10
Fotosyntes och
förbränning s 204
Kolhydrater
s 205-210
20/10
Kolhydrater
s 205-210
23/10
Fetter och proteiner s 211-215
44
26/10
HÖSTLOV
27/10
HÖSTLOV
30/10
HÖSTLOV
45
2/11
Mineraler och vitaminer s.216-217
3/11
Utvecklingssamtal
6/11
Sammanfattning om ämnena i maten
Frågor i google classroom (del 2 på provet). Ha med böcker och dator.
Vi ska läsa om hur
ljud kan registreras på olika
sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Frågan
om vad ljud är förklaras på två sätt. Det ena är direkt kopplat till människans
upplevelser av ljud, det andra beskriver ljud fysikaliskt. När det handlar om
människans ljudupplevelse är decibelskalan användbar för att mäta till exempel
upplevelsen av buller. Med ljudets egenskaper avser kursplanen de fysikaliska
begreppen ljudstyrka och tonhöjd, samt hur de förhåller sig till de mer
vardagliga begreppen volym, diskant och bas. Här öppnar kursplanen för
diskussioner om ljudets utbredning och reflektion och hur dessa fenomen kan
utnyttjas i musikinstrument, ultraljudsundersökningar eller för att dämpa eller
förstärka ljud.
Vi kommer även läsa
om ljusets utbredning, som ljusets reflektion och
brytning i vardagliga sammanhang. Det här innehållet kan till
exempel innebära att bekanta sig med hur kunskaper i optik kan hjälpa oss människor
att förbättra synen med hjälp av linser i glasögon, kikare, mikroskop och
teleskop.
Hur ögat uppfattar
färg kommer också att tas upp.
Uttrycket ”i mörkret är alla katter grå” är bara ett talesätt, men det
illustrerar väl att en röd tröja inte självklart uppfattas som röd i ett mörkt
rum. Hur ögat uppfattar färg är beroende av vilket ljus som belyser föremålet. Begreppet
färg i fysikalisk mening innebär en relation mellan tillgängligt ljus samt
föremålets absorption och reflektion av ljuset.
Fredag
16/11
17/11
20/11
23/11
24/11
27/11
30/11
1/12
4/12
7/12
8/12
11/12
14/12
15/12
18/12
4/1
5/1
8/1
11/1
12/1
15/1
Vecka
Måndag
Tisdag
Fredag
39
21/9
Kol i olika former
s 160-163
22/9
Lab.
Bygga alkaner, alkener
och alkyner
25/9
Kolväten och
metanserien
s 164-166
40
28/9
Fossila bränslen
s 167-174
Metanserien
29/9
Filtrera läsk
2/10
Mättade och omättade
kolväten s. 175-176 Biobränslen s. 190-195
41
5/10
Alkoholer s. 177-180
6/10
Torrdestillation
9/10
Organiska syror s. 181-182 Estrar s. 183-184
42
12/10
Repetition
13/10
FN-DAGEN
16/10
PROV
43
19/10
Fotosyntes och
förbränning s 204
Kolhydrater
s 205-210
20/10
Kolhydrater
s 205-210
23/10
Fetter och proteiner s 211-215
44
26/10
HÖSTLOV
27/10
HÖSTLOV
30/10
HÖSTLOV
45
2/11
Mineraler och vitaminer s.216-217
3/11
Utvecklingssamtal
6/11
Sammanfattning om ämnena i maten
• 4 olika former av kol. Användning samt likheter och
skillnader mellan formerna.
• Kolets kretslopp, förbränning.
• Några fossila bränslen och förnybara energikällor.
• Veta vad kolväten är, hur de är uppbyggda, vad de används
till samt namnge kolväten 1-10 i
metanserien.
• Något om alkoholer, kännetecken, hur de framställs och vad de används till.
• Något om organiska syror, kännetecken och vad de används
till.
• Något om estrar, kännetecken och vad de används till.
Om du vill ha högre betyg så kan du även kika på:
· Redogöra för hur olika fossila bränslen har bildats och hur man tekniskt kan vidareförädla
dem.
· Skriva molekylformler och strukturformler för
kolväten, alkoholer, organiska syror och estrar.
Biologi - Organsystem
Planering
Människokroppen
Under kommande
veckor kommer vi att läsa om kroppens celler, organ och organsystem och deras
uppbyggnad, funktion och samverkan.
Vecka |
Måndag |
Tisdag |
Fredag |
34 |
Uppstart |
Dela ut
material Cellen,
genomgång |
Matens väg
genom kroppen |
35 |
Matspjälkning
s. 246- 247 testa dig s. 263-264
testa dig s. 241-243
testa dig Studi: 2
filmer tarmarna |
Luftvägarna
s. 248-251 testa dig Studi
Andningen |
Blodomloppet
s. 252-255 Testa dig Stencil |
36 |
Blodets
innehåll s. 256-262 Testa dig |
Mäta puls och
tryck |
Blodets
innehåll s. 256-262 Testa dig |
37 |
Huden s.
274-277 Testa dig |
Hud- värme
och kyla |
Skelett s.
278-282 Testa dig |
38 |
Repetition |
Repetition |
Prov |
· Läs följande sidor i boken: 230-231,
241-262, 274-282.
· Studi:
https://app.studi.se/l/matspjaelkningen-fraan-munnen-till-magen
https://app.studi.se/l/matspjaelkningen-tarmarna
https://app.studi.se/l/andningen
https://app.studi.se/l/njurarna
https://app.studi.se/l/hjaert-och-kaerlsystemet
https://app.studi.se/l/hjaertat
https://app.studi.se/l/blodet
https://app.studi.se/l/blodgrupper-och-blodtransfusioner
https://app.studi.se/l/muskler
https://app.studi.se/l/skelettet
https://app.studi.se/l/huden
-
Känna
till cellens uppbyggnad och vilken uppgift vardera delen har.
-
Vad
mat innehåller och varför vi behöver få i oss de. Ex kolhydrater, fett mm.
-
Matens
väg genom kroppen. Vad händer i de olika organen.
-
Andningen,
hur syre och koldioxidutbytet sker.
-
Blodomloppet,
blodets väg genom kroppen.
-
Stora
och lilla kretsloppet.
-
Blodtryck
-
Blodkropparnas
funktion
-
Allergi
-
Blodgrupperna
-
Hudens
funktion
-
Olika
hudlager
-
Skelettets
funktion
-
De
olika ledtyperna och var de finns
-
Olika
muskeltyper och skillnaden mellan de.
Vecka
|
Tisdag
|
Torsdag
|
Fredag
|
Fredag
|
16
|
14/4
Samband
i naturen s. 188-189
Nya begrepp: Fotosyntes, Ekologi, Ekosystem, Population, Samhälle, Nedbrytare |
16/4
Laboration
Nya begrepp: Näringskedja, Näringsväv, Näringspyramid |
17/4
Laboration
Göra näringsväv i skogen och havet (i häftet). |
17/4
Ekologiska
modeller s. 190-191
Ämnen
återanvänds s. 192-194
Studi: -Introduktion till ekologi -Näringsvävar |
17
|
21/4
Skogen
som ekosystem s. 198-199
Testa dig s. 191 och 194 Studi: -Ekologisk nisch, biotop och habitat. -Biologisk mångfald |
23/4
Laboration
Rita serie: en näringskedja Beskriva begreppen: -Nisch -Biotop -Habitat -Biologisk mångfald |
24/4
Laboration
Rita serie: en näringskedja |
24/4
Sjön
som ekosystem s. 204-207
|
18
|
28/4
Försurning
av sjöar s. 208-211
Studi: Samspel mellan arter: sjön Samspel mellan arter |
30/4
Laboration
Rita serie: en näringskedja |
1/5
LEDIGA
|
1/5
LEDIGA
|
19
|
5/5
Giftiga
ämnen i naturen s.215-218
|
7/5
Laboration
|
8/5
Laboration
|
8/5
Födelse
och död s. 219
Minst
mat till toppkonsumenterna s. 220-221
|
20
|
12/5
Skogen
och försurningen s. 222-226
|
14/5
Repetition
|
15/5
Repetition
|
15/5
Prov
|
Invasiv art
Vi kommer att läsa texten i boken sidorna 188-194, 198-199, 204-211, 215-226.
Kemi - Syror och baser
Länk till textboken på Gleerups hemsida Digital lärobok
I vardagslivet pratar vi ibland om att något är surt. Vi kan till exempel säga: ”Godiset är surt”, ”Den personen är sur” eller ”Kläderna var dyngsura”. På samma sätt kan vi mena olika saker med orden bas och neutral. Surt, bas och neutral är ord som används inom kemin, men har då lite andra betydelser. Inom miljöområdet pratar man exempelvis om försurning av sjöar.
Vecka
|
Tisdag
|
Torsdag
|
Fredag
|
Fredag
|
10
|
3/3
|
5/3
Uppstart
Kemi
Dela ut
böcker
Mindmap
|
6/3
Motsatsen
till surt heter basiskt s. 104-106
|
6/3
Syror
ger sur smak s. 107-108
Förbered
egen laboration
|
11
|
10/3
Starka
syror s. 109-111
|
11/3
Latjo lajban
med Niklas
|
12/3
Lab.
Indikatorer
|
13/3
Starka
syror s. 117-118
|
12
|
17/3
Basiska
ämnen s. 112-114, 119-120
|
19/3
Lab.
Är
blåbär alltid blå?
|
20/3
Lab.
Går det
att ta bort det sura med socker?
|
20/3
Surt
och basiskt beror på joner s.115
Buffertämnen
s 121-122
|
13
|
24/3
Ädla o
oädla metaller s 123-125
|
26/3
Lab.
Surt,
neutralt eller basiskt?
Bestäm
PH-värdet
|
27/3
Lab.
Två
välkända ämnen
|
27/3
Försurning
s 131-134
|
14
|
31/3
Repetition
|
2/4
Lab. ?
Mitt i prick
|
3/4
Lab.
Repetition
|
3/4
PROV
|
Svaren till testa dig hittar du på följande länk. Facit
- Att basiskt är motsatsen till surt
- Ge exempel på syror i livsmedel
- Ge exempel på syror och baser i
vardagen
- Vilka pH-värden som motsvarar surt,
neutralt och basiskt
- Vad en indikator är
- Ge exempel på två indikatorer och
vilka färger dessa har i sur, neutral och basisk lösning
- Namn och formel på de tre starka
syrorna
- Ge exempel på de starka syrornas
egenskaper och användningsområden
- Att det finns positiva och negativa
joner
- Vilka luftföroreningar som främst
bidrar till försurning av mark, sjöar och vattendrag
- Hur bildas positiva och negativa
joner
- Vilka joner finns alltid i syror
respektive baser
- Skillnaden mellan starka och svaga
syror
- Skillnaden mellan koncentrerad och
utspädd syra
- Förklara neutralisation som en
reaktion mellan vätejoner och hydroxidjoner
- Vad är en buffert
- Vad menas med ädla och oädla
metaller samt ge exempel på dessa
- Använda kemiska tecken för att beskriva kemiska reaktioner
Fysik- Krafter och tryck
Vi ska lära oss lite om krafter och hur
de fungerar- exempelvis gravitationskrafter och friktion. Det blir också lite
tips på hur man med enkla knep blir lite starkare, något som används i många tekniska
sammanhang.Tryck handlar om hur krafter verkar på
ytor, i vätskor och i gaser. Vattnets lyftkraft, vakuum och hydraulik är några
exempel på vad vi ska förstå mer om.
Tisdag
|
Torsdag
|
Fredag
|
Fredag
|
|
Vecka 4
|
21/1
Tyngdlöshet och rörelse s. 86-87
|
23/1
Lab.
Träna på att mäta
|
24/1
Lab.
-Hur stor är kraften?
-Friktion
|
24/1
Krafter och friktion s.89-91
|
Vecka 5
|
28/1
Pendeln s.88
Hålla balansen s.92
|
30/1
Lab.
-Olika slags jämvikt
-Pendeln
|
31/1
Lab.
Hävstångslagen
Ev stadigaste flaskan
|
31/1
Hur krafter kan ritas s.94-95
|
Vecka 6
|
4/2
Enkla maskiner
s.93, 97
|
6/2
Lab.
-Flyter eller sjunker
-Mitt tryck mot golvet
|
7/2
Lab.
Arkimedes princip
|
7/2
Enkla maskiner s. 98
|
Vecka 7
|
11/2
Tryck s.104-109
|
13/2
Vakuum, lyftkraft s.110-113
|
14/2
Temadag
|
14/2
Temadag
|
Vecka 8
|
LOV
|
LOV
|
LOV
|
LOV
|
Vecka 9
|
25/2
Utvecklings-samtal
|
27/2
Lab. Lufttryck
|
28/2
Repetition
|
28/2
PROV
|
Biologi - Vad är liv?
Vecka
|
Tisdag
|
Torsdag
|
Fredag
|
Fredag
|
47
|
19/11
Vad
är liv? Gruppuppgift, rita på A3 papper
|
21/11
Redovisa
uppgiften vad är liv?
|
22/11
Laboration
Lär
dig mikroskopet
Titta
på celler
|
22/11
Vilka
har liv? s. 8-11
|
48
|
26/11
Djur,
växter och alla andra s.12-13
|
28/11
Laboration
Lär
dig mikroskopet
Titta
på celler
|
29/11
Laboration
Titta
på rödlöks celler
|
29/11
Det
började med bakterier s. 14-17
|
49
|
3/12
Du
består av returmaterial s. 18-23
|
5/12
Laboration
Dela
in olika ting i grupper
|
6/12
STUDIEDAG
|
6/12
STUDIEDAG
|
50
|
10/12
Bakterier
s. 26-29
Fotosyntesen/Cellandning
|
12/12
Ma-prov
|
13/12
Bakterier s. 26-29, 30-31
Studi:
Växtcell, djurcell och cellens domän
|
13/12
Fotosyntesen/Cellandning
|
51
|
17/12
Betygsamtal
|
19/12
Crazy
day
|
20/12
Läxförhör
Betygsamtal
|
20/12
Avslutning
|
2
|
7/1
LEDIGA
|
9/1
Djurgrupper.
Ryggradsdjur. Fiskar.
S
70-71, 108-111
|
10/1
Groddjur
och kräldjur.
S
112-117
|
10/1
Fåglar.
S 118-119, 126-128
|
3
|
14/1
Däggdjur.
S 120-123
|
16/1
Repetition
|
17/1
PROV
|
17/1
PROV
|
Fysik
Elektricitet och magnetism
Hela planeringen och målen med kursen hittar du på länken här
Tips på filmer på Studi:
https://app.studi.se/l/stroemstyrka-och-spaenning
https://app.studi.se/l/elektriskt-motstaand-resistans
https://app.studi.se/l/ohms-lag
https://app.studi.se/l/kretsar
https://app.studi.se/l/serie-och-parallellkoppling
https://app.studi.se/l/transformatorn
https://app.studi.se/l/statisk-elektricitet
https://app.studi.se/l/isolatorer-och-ledare
https://app.studi.se/l/aaskledare
https://app.studi.se/l/elektromagneter
https://app.studi.se/l/induktion
https://app.studi.se/l/elmotorn
Tisdag
|
Torsdag
|
Fredag
|
Fredag
|
|
V 40
|
1/10
KEMIPROV
|
3/10
Uppstart elektricitet och
magnetism
|
4/10
Laboration
Få lampan att lysa, vilka ämnen leder ström?
|
4/10
Batteriet, serie- och
parallellkoppling, s 18-21
|
V 41
|
7/10
Statisk elektricitet, s 22-23
|
10/10
Laboration
Serie-/parallellkoppling
av batterier
|
11/10
Laboration
Släpper ett motstånd fram mer ström än två?
|
11/10
Spänning och ström och motstånd. Elektriska kopplingar, s 24-26
|
V 42
|
15/10
Resistans, El under 200 år,
s 31-33
|
17/10
Laboration
|
18/10
Laboration
|
18/10
El och magnetism s 100-103
|
V 43
|
22/10
Magnetism ger el, s 104-106
|
24/10
FN-DAGEN
|
25/10
Laboration
|
25/10
Magnetism och rörelse 109-110
|
V 44
|
29/0
LOV
|
31/10
LOV
|
1/11
LOV
|
1/11
LOV
|
V 45
|
5/11
Inläsning
|
7/11
Laboration
|
8/11
Laboration
|
8/11
PROV
|
Kemi
- Atomer
- Molekyler
- Grundämnen, kunna ge några exempel
- Kemiska föreningar, kunna ge några exempel
- Ge exempel på några metaller
- Ge exempel på några icke-metaller
- Kunna använda kemiska tecken för att beskriva atomer och molekyler
- Kunna kemiskt tecken för några grundämnen: H, C, O, N, Na, Mg, S,
Cl, Fe, Cu
- Hantera kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.
- Vad en fysikalisk omvandling är
- Vad en kemisk reaktion är
- Hur man kan beskriva en kemisk reaktion med ord
- Känna till några reaktioner med syre
- Hur man kan ta reda på om en okänd gas är vätgas, syrgas eller
koldioxid
- Att kemiska föreningar som innehåller syre ofta kallas oxider
- Känna till olika typer av blandningar
- Förstå hur olika blandningar kan delas upp (separeras)
- Beskriva kemiska reaktioner med kemiska tecken
Tisdag
14.25-15.15
|
Torsdag
13.30-14.20/14.25-15.15
|
Fredag
8.15-9.05 / 9.15-10.05
|
Fredag
14.25-15.15
|
|
Vecka 34
|
20/8
Vad är NO?
|
22/8
Säkerhetgenomgång
kemisalen
|
23/8
Gasolbrännarkörkort
|
23/8
Studifilmer om kemi
|
Vecka 35
|
27/8
KLASSENS DAG
|
29/8
Laborationssäkerhet
s.
13-15
|
30/8
Laboration
Smälta tenn och elda magnesium
|
30/8
Atomer
och grundämnen, s 32-36
|
Vecka 36
|
3/9
Atomer
och grundämnen, s 32-36
Uppgift
1
|
5/9
Laboration
Lösning, slamning och emulsion |
6/9
Laboration
Vad händer med vikten? Förändras vikten eller volymen? |
6/9
Kemiska föreningar, s 37-38
Uppgift 2
Läxförhör
|
Vecka 37
|
10/9
Rena ämnen och blandningar,
s 58-67
|
12/9
Rena ämnen och blandningar, s 58-67 |
13/9
Laboration
Separera sand+salt eller salt+stearin
|
13/9
Fast, flytande och gas, s
46-49
|
Vecka 38
|
17/9
Fysikaliska förändringar
och kemiska reaktioner, s 76-79
|
19/9
|
20/9
Laboration
|
20/9
Kemiska reaktioner kan avslöja ämnen, s 80-83
|
Vecka 39
|
24/9
Reaktionsformler,
s 93-94 |
26/9
|
27/9
Inläsning
till prov
|
27/9
PROV
|
Vecka 36:
Förändras vikten eller volymen?
Läxförhör på google classroom
Genomgång av kemiska föreningar s. 37-38
Vecka 35:
Tisdag: Trivseldag, vandringTorsdag: Laborationssäkerhet, läs i boken s. 13-15.
Fredag (halvklass): Laboration Smälta tenn och elda magnesium.
Fredag: Atomer och grundämnen s. 32-38. Genomgång och träna begrepp.
Kunna för klara begreppen atom (s. 32), molekyl, grundämne (s. 33), kemiska tecken, kemisk formel (s. 34), metall/icke metall (s.36), kemisk förening (s.37) och blandning (s.38).
Vecka 34:
Tisdag: Gå igenom vad är NO? Vad är fysik, kemi, biologi och teknik? Dela ut bok.Torsdag: Gå igenom säkerheten i kemisalen. Titta på vanliga föremål som vi kommer att använda i kemisalen under laborationer. Namnge föremålen på en stencil.
Fredag (halvklass): Gasolbrännarkörkort- En och en ska tända och släcka en gasolbrännare för att senare under terminen få genomföra laborationer med brännaren. Repeterade vanliga föremål.
Fredag: Titta på filmer på Studi.se.
Allt är kemi- nästan
Kemi handlar om ämnens egenskaper
Allt består av atomer
Atomens delar
Gå igenom begrepp som atom, molekyl och kemisk förening