No 8b

Dagens planering hittar du numera i Google classroom i No 8b.


Sex och samlevnad (prov 1/6)

Det centrala innehållet:

  • Veta hur en människa förändras under puberteten
  • Veta vad det innebär att vara homo-, bi- eller heterosexuell
  • Veta hur mannens och kvinnans könsorgan fungerar
  • Veta vad som är tillåtet och förbjudet i samband med sex
  • Känna till olika sätt att skydda sig mot könssjukdomar och oönskad graviditet
  • Känna till de vanligaste könssjukdomarna

Vecka 22
Måndag: Vad är tillåtet och förbjudet i samband med sex. Vi går gemensamt igenom texten Om sex
Repetition inför provet: gör testa dig och repetitionsfrågorna.

Tisdag: PROV

Onsdag: 

Fredag: Första gången och förväntningar kring sex. Genomgång och diskussion.

Vecka 21
Måndag: STUDIEDAG

Tisdag: Genomgång av graviditet och preventivmedel.

Onsdag:  "Mens är blodigt allvar". Gruppuppgift om mens och flickors olika livssituationer i världen.
Se filmen No Shame. Period. Reflektion kring filmen.

Fredag: Genomgång av Könssjukdomar. Sammanfattningen finns i classroom.

Vecka 20
Måndag: Gå igenom upplägget av kursen. Namnge könsorganen med olika ord (gemensamt på tavlan).
Skriva frågor och lägga i våga fråga lådan.

Tisdag: Genomgång av puberteten. Lyssnar på texterna om En tid när mycket förändras och Kroppen förändras. Gör testa dig som hör till texterna.  

Onsdag: "Mens är blodigt allvar". Gruppuppgift om mens och flickors olika livssituationer i världen.
Se filmen No Shame. Period. Reflektion kring filmen.

Fredag: Anatomi, lyssnar på texterna och se filmerna om Mannens könsorgan och Kvinnans könsorganGör testa dig som hör till texterna.  
Arbetsblad med anatomin.
Min drömpartner.

Hjärnan, nervsystemet och ANT (Prov tisdagen 11/5)

Vi ska lära oss mer om hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hänger ihop. Vad händer om hjärnan eller nerverna påverkas av tex droger eller sjukdomar?

Det centrala innehållet:

  • Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. 
  • Förstå hjärnans uppbyggnad, funktion och den samverkar med kroppen genom nervsystemet.
MÅL MED KURSEN:
  • Känna till hjärnans och det övriga nervsystemets olika delar och dess funktion.
  • Känna till nervsystemets mest omtalade skador och sjukdomar.
  • Veta hur impulser överförs från en nervcell till en mottagare.
  • Känna till något signalämne som är verksamt i nervsystemet. 
  • Känna till det autonoma nervsystemet. 
  • Känna till körtlar som bildar hormoner och deras uppgifter.
  • Känna till risker med sniffning.
  • Veta hur alkohol tillverkas och vad den används till.
  • Veta hur alkohol påverkar människan.
  • Känna till olika droger som tillhör gruppen
    cannabis
    opiater
    stimulerande medel
    partydroger
  • Veta hur narkotika påverkar människan.
  • Veta hur rökning och snus påverkar människan.

Vecka 19
Måndag: Repetera inför provet. Gör klart gamla uppgifter, kolla igenom att du kan målen för kursen. 

Tisdag: PROV

Onsdag: Testa hållbarhet och friktion. Gör övning:
- 4.3 Hur mycket tål ett A4-papper? Se uppgift i classroom.
- 4.4 Friktion. Se uppgift i classroom.
- Om du hinner gör klart uppgift 4.1 och gör sedan 4.2. Dessa uppgifter ska fotograferas och läggas in i classroom. 

4.1 Inred ett rum där du bor med nya möbler. Mät upp rummet och rita det i en skala som du väljer själv. Välj möbler till rummet genom att exempelvis studera en möbelkatalog. Rita möblerna uppifrån i samma skala. Klipp sedan ut dem. Prova med olika placeringar av möblerna på din ritning. Fotografera 2 eller 3 olika möbleringar och lägg upp fotografierna i classroom.

4.2* Gör en ritning av ett hus med yttermåtten 5x5 m. På ritningen ska finnas hall, sovrum, toalett med dusch samt vardagsrum med liten köksavdelning. Mått på möbler, köksskåp med mera kan du hitta på exempelvis IKEA:s hemsida.


Torsdag: LEDIG

Fredag: LEDIG

Vecka 18
Måndag: Läs/lyssna på texten om Alkohol Narkotika. Gör testa dig till dessa två avsnitt. 
Läs/lyssna på texten om Tobak. Gör testa dig. 

Tisdag: Sammanställning av olika droger. Uppgiften finns i classroom. Ta hjälp av hemsidan drugsmart för att kunna göra din tabell.

Onsdag: Gör klart uppgiften 4.1.
4.1 Inred ett rum där du bor med nya möbler. Mät upp rummet och rita det i en skala som du väljer själv. Välj möbler till rummet genom att exempelvis studera en möbelkatalog. Rita möblerna uppifrån i samma skala. Klipp sedan ut dem. Prova med olika placeringar av möblerna på din ritning. Fotografera 2 eller 3 olika möbleringar och lägg upp fotografierna i classroom.
Nästa övning (4.2) är att du ska göra en ritning av ett hus med yttermåtten 5x5 m. På ritningen ska finnas hall, sovrum, toalett med dusch samt vardagsrum med liten köksavdelning. Mått på möbler, köksskåp med mera kan du hitta på exempelvis IKEA:s hemsida.
Öva inför noprovet. Är du klar med din tabell där du ska sammanställa fakta om drogerna?

Fredag: Öva inför provet. Det finns frågor i classroom som man kan göra och så finns det testa dig till varje avsnitt på Gleerups hemsida. 
Här hittar du repetitionsfrågor till avsnittet Signaler som styr och till Droger.

Vecka 17
Måndag: Startuppgift: Hur kan VR-glasögon lura kroppen att vi tex åker bergochdalbana fast vi sitter helt stilla och bara tittar på en film?
Läs/lyssna på texten om Nervsystemets signalämnen. Ta ut det viktiga i texten, skriv sammanfattningen i samma dokument som du skrivit i tidigare. Svara på testa dig frågorna. 
Läs/lyssna på texten om Det autonoma nervsystemet. Ta ut det viktiga i texten, skriv sammanfattningen i samma dokument som du skrivit i tidigare. Svara på testa dig frågorna. 
Läs/lyssna på texten om HormonernaTa ut det viktiga i texten, skriv sammanfattningen i samma dokument som du skrivit i tidigare. Svara på testa dig frågorna. 

Tisdag: Laborationer: Laboration om minnet Testa ditt minne 
Planera egen laboration om smaksinnet, Hur smakar läsken?
Våga fråga- skriv ner om det är något speciellt som du önskar att ta upp i sex och samlevnadskursen. Har du några speciella frågor som du vill ha svar på? Skriv anonyma lappar och lämna till läraren.

Onsdag: Gör antingen uppgift 4.1 eller 4.2. Det är lättare att börja med att bara göra ett rum i skala istället för ett helt hus.

4.1 Inred ett rum där du bor med nya möbler. Mät upp rummet och rita det i en skala som du väljer själv. Välj möbler till rummet genom att exempelvis studera en möbelkatalog. Rita möblerna uppifrån i samma skala. Klipp sedan ut dem. Prova med olika placeringar av möblerna på din ritning. Tejpa fast när du är nöjd.

4.2* Gör en ritning av ett hus med yttermåtten 5x5 m. På ritningen ska finnas hall, sovrum, toalett med dusch samt vardagsrum med liten köksavdelning. Mått på möbler, köksskåp med mera kan du hitta på exempelvis IKEA:s hemsida.

Fredag: Startuppgift: Vem blir missbrukare? Kan man veta vem som riskerar att fastna i ett missbruk? Läs/lyssna på texten om Beroende av belöning. Ta ut det viktiga från texten och gör testa dig. Läs om olika droger och gör testa dig till varje text. Sniffning Alkohol Narkotika

Vecka 16
Måndag: Läs/lyssna på texten om Nervsystemet och vår hälsa. Ta ut det viktiga från texten och svara på frågorna som hör till texten. Läs texterna om våra sinnen synen hörseln balansen lukten smak känsel.

Tisdag: Intro till ANT (alkohol, narkotika och tobak). Vi lyssnar på 3 stycken låtar och reflekterar bland annat över om personen är i ett beroende, hur långt i beroendet är personen, vilka personer finns runt personen?
Låtarna är karatefylla med Byz, Baksmälla med Petter och September och Losing my way med Justin Timberlake. Låttexterna finns i filer i Teams.

Onsdag: Gör antingen uppgift 4.1 eller 4.2. Det är lättare att börja med att bara göra ett rum i skala istället för ett helt hus.

4.1 Inred ett rum där du bor med nya möbler. Mät upp rummet och rita det i en skala som du väljer själv. Välj möbler till rummet genom att exempelvis studera en möbelkatalog. Rita möblerna uppifrån i samma skala. Klipp sedan ut dem. Prova med olika placeringar av möblerna på din ritning. Tejpa fast när du är nöjd.

4.2* Gör en ritning av ett hus med yttermåtten 5x5 m. På ritningen ska finnas hall, sovrum, toalett med dusch samt vardagsrum med liten köksavdelning. Mått på möbler, köksskåp med mera kan du hitta på exempelvis IKEA:s hemsida.


Fredag: Vi lyssnar på texten Hållbar utveckling tillsammans och ni gör frågorna i grupp. Varje elev skriver sitt svar på Gleerups hemsida.
Läs/lyssna klart på texterna om våra sinnen, se länkarna från måndagens lektion.
Läs igenom dina sammanfattningar från detta kapitel och skriv ner 3 frågor utifrån dina sammanfattningar. Skriv frågorna i classroom i lektionsrapporten.

Vecka 15
Måndag: Titta på filmen om Hjärnan, läs/lyssna på texten och svara på frågorna. Ta ut det viktiga från texten. Arbeta gärna i de grupper som ni jobbade i om nervsystemet. Gör en gemensam sammanfattning av texten i ett google dokument.
Studi, se filmen om Hjärnans anatomi och Hjärnan. Gör quizen till filmen.
Repetera nervsystemet, läs igenom er sammanfattning.

Tisdag: Laborationer om reaktionsförmågan, Från öga till hand Från hand till hand Laboration om minnet Testa ditt minne 
Planera egen laboration om smaksinnet, Hur smakar läsken?

Onsdag: Testa hållbarhet och friktion. Gör övning:
- 4.3 Hur mycket tål ett A4-papper? Se uppgift i classroom.
- 4.4 Friktion. Se uppgift i classroom.
- Om du hinner gör uppgift 4.1 eller 4.2

4.1 Inred ett rum där du bor med nya möbler. Mät upp rummet och rita det i en skala som du väljer själv. Välj möbler till rummet genom att exempelvis studera en möbelkatalog. Rita möblerna uppifrån i samma skala. Klipp sedan ut dem. Prova med olika placeringar av möblerna på din ritning. Tejpa fast när du är nöjd.

4.2* Gör en ritning av ett hus med yttermåtten 5x5 m. På ritningen ska finnas hall, sovrum, toalett med dusch samt vardagsrum med liten köksavdelning. Mått på möbler, köksskåp med mera kan du hitta på exempelvis IKEA:s hemsida.


Fredag: Testa broarna

Vecka 13
Måndag: Uppstart hjärnan och nervsystemet. Se filmerna: Begreppafilmer.
-Diskutera i grupp: "God sömn hjälper hjärnan att sortera dagens intryck och ökar vår förmåga att prestera, minnas och kunna koncentrera oss. Ge tips på hur man kan försöka undvika dålig sömn."
"Ge en biologisk förklaring till varför du behöver ett smaksinne."
-Läs texten om nervsystemet och svara på frågorna.

Tisdag: - Läs texten om nervsystemet och gör en sammanfattning av texten i grupp. Denna sammanfattning ska du använda när du ska öva inför provet senare i vår.
- Studi: se filmen om Nervsystemet och Nervreflexer.



Onsdag: Intro "Material och byggnader". Kolla på filmen på sidan inledning. Läs avsnittet Bygglov och ritningar. Svara på frågorna till texten.

Fredag: LÅNGFREDAG- LEDIG



Vecka 12
Måndag: Gå igenom fysikprovet om akustik och optik

Tisdag: Gå igenom fysikprovet om akustik och optik

Onsdag: Intro "Material och byggnader". Kolla på filmen på sidan inledning. Läs avsnittet Bygglov och ritningar. Svara på frågorna till texten.

Fredag: STUDIEDAG


Vecka 11 (Teknik)
Måndag: Bygga broar

Tisdag: Bygga broar

Onsdag: Bygga broar

Fredag: Bygga broar

Energi (fysik)

Under kommande två veckor kommer vi att läsa om:
  • Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
  • Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
  • Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.
  • Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.
  • Om effekt och hur de används i vardagliga sammanhang.
  • Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

Vecka 10
Måndag:
-Läs/lyssna på texten Energiformer. Gör testa dig.
-Läs/lyssna på texten Energikällor. Gör testa dig.
-Läs/lyssna på texten Hållbar utveckling. Gör testa dig.
-Gör klart kalkyl 1 och kalkyl 2 (finns tisdag v 9)
-Skriv lektionsrapport i google classroom.

Tisdag:
-Laboration "elektiska apparater hemma". Leta upp 10 apparater där hemma som du kan läsa av hur hög effekt de har (ex. mikrovågsugn 800 W).
-Gör klart uppgifter från fredagens lektion.

Onsdag:
- Läs texten om elnätet som finns i google classroom teknik. Svara på frågorna på sista sidan.
- Gör klart uppgifter från fredagens lektion (finns i google classroom).
- Läs/lyssna klart på texterna från gårdagens lektion.

Fredag:
- Läs klart texterna från måndagens lektion om de inte är lästa. Svara på testa dig.
- Svara på frågorna som finns i google classroom och skriv svaren i ett dokument i classroom.


Vecka 9
Måndag: 
-Startuppgift i grupp: Det finns solcellspaneler för installation på hustak. Vilka hustak är bäst lämpade för solcellspaneler? och Vad kan göras för att underlätta för människor i Sverige att använda solenergi för hushållsel?
-Se filmerna om "Vad innebär energiprincipen?", "Elektrisk effekt" och "Mekaniskt arbete och effekt"  filmer

Tisdag: 
- Läs/lyssna på texten om effekt- arbete på tid. Gör testa dig.
- Laboration (hittas i google classroom). Gör om ditt test 3 gånger och redovisa dina resultat i ett dokument i google classroom. Vet du inte vad du väger så hitta på en vikt. 
- Några räkneövningar på effekt. Kalkyl 1 arbete-energi-effektKalkyl 2 Spara energi

Onsdag:
- Läs texten om elnätet som finns i google classroom teknik. Svara på frågorna på sista sidan.
- Gör klart gårdagens uppgifter från no-lektionen.

Fredag:
- Läs/lyssna på texten om solen driver oss. Gör testa dig.
Läs/lyssna på texten om Energi och arbete , se även filmklippet. Gör testa dig.
- Se filmen Hur produceras el?
- Svara på frågorna som finns i google classroom och skriv svaren i ett dokument i classroom.

Sjukdomar och smittspridning (biologi)

Vi ska läsa om vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Detta kommer att innefatta saker som virus, bakterier, infektioner, smittspridning, antibiotika och resistenta bakterier.
Examinationsuppgiften kommer att vara att kunna skriva en argumenterande text kring nedstängning av skolan. Uppgiften hittar du i Google classroom (no 8b).

Vecka 7
Måndag: Skriv på din argumenterande text om nedstängning av skolan.

Tisdag: Skriv på din argumenterande text om nedstängning av skolan.
Utveckla dina svar på fysikprovet så att du kommer så nära full pott som möjligt.

Fredag: Skriv klart din argumenterande text.
Utveckla dina svar på fysikprovet så att du kommer så nära full pott som möjligt.

Vecka 6
Måndag: teknik- brobygge. Du fick i början av terminen i uppgift att börja skissa på en bro. Nu ska du använda din skiss och börja bygga bron. Tänk på att du har en budget att hålla så du kan inte ta hur mycket material som helst. 
Uppgiften hittar du i Google classroom i mappen teknik bästa 8b.

Tisdag: teknik- brobygge

Onsdag: teknik- brobygge

Fredag: teknik- brobygge

Vecka 5
Måndag: filmer från Studi om smittspridningimmunförsvaret 
Läs texten i Gleerup om vår syn på bakterier och svara på frågorna.

Tisdag: filmer från Studi om resistenta bakteriervaccin i kroppen
Läs texten i Gleerup om resistenta bakterier och svara på frågorna.

Onsdag: Intro, filmer från Studi om virusepidemier och pandemier och Coronavirus och covid-19
Läs häftet om covid-19 och besvara på frågorna längst bak i häftet.


Fredag: Att skriva en argumenterande text, källkritik och betygskriterierna. Allt detta finns i Google classroom i mappen no 8b.


Vecka 4
Onsdag: Intro, filmer från Studi om virusepidemier och pandemier och Coronavirus och covid-19
Läs häftet om covid-19 och besvara på frågorna längst bak i häftet.

Fredag: uppstart av sjukdomar och smittspridning. Filmer från Studi om introduktion till mänskliga sjukdomarbakteriesjukdomar
Läs texten i Gleerup om det är skillnad på bakterie och virus och svara på frågorna.



Akustik och optik

Vi ska läsa om hur ljud kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan. Frågan om vad ljud är förklaras på två sätt. Det ena är direkt kopplat till människans upplevelser av ljud, det andra beskriver ljud fysikaliskt. När det handlar om människans ljudupplevelse är decibelskalan användbar för att mäta till exempel upplevelsen av buller. Med ljudets egenskaper avser kursplanen de fysikaliska begreppen ljudstyrka och tonhöjd, samt hur de förhåller sig till de mer vardagliga begreppen volym, diskant och bas. Här öppnar kursplanen för diskussioner om ljudets utbredning och reflektion och hur dessa fenomen kan utnyttjas i musikinstrument, ultraljudsundersökningar eller för att dämpa eller förstärka ljud.

Vi kommer även läsa om ljusets utbredning, som ljusets reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Det här innehållet kan till exempel innebära att bekanta sig med hur kunskaper i optik kan hjälpa oss människor att förbättra synen med hjälp av linser i glasögon, kikare, mikroskop och teleskop.

Hur ögat uppfattar färg kommer också att tas upp. Uttrycket ”i mörkret är alla katter grå” är bara ett talesätt, men det illustrerar väl att en röd tröja inte självklart uppfattas som röd i ett mörkt rum. Hur ögat uppfattar färg är beroende av vilket ljus som belyser föremålet. Begreppet färg i fysikalisk mening innebär en relation mellan tillgängligt ljus samt föremålets absorption och reflektion av ljuset.


Vecka
Måndag
Tisdag

Fredag

47

16/11

Ljud och tryck s. 134
Ljud låter olika s. 135-138

 

17/11

Lab.
En spiralfjäder i svängning

20/11

Ljud och tryck s. 134
Ljud låter olika s. 135-138
Ljud som inte hörs s. 139
48

23/11

Dopplereffekt s .144
Ljud reflekteras s. 145
Uppkopierat material om örat.

 

24/11

Lab.
Övningar med synen

27/11

Synligt ljus s. 150- 151
Ljus som ögat inte ser s. 152-155
49

30/11

Ljus som strålar s.158-159
Buktiga speglar s. 160-161

 

1/12

Lab. 
Speglar

4/12

Studiedag
50

7/12

Ljuset kan brytas s. 162-163
Linser s. 164-166

8/12

Lab. linser

11/12

Avbildning i linser s. 170-171
Synvillor
51

14/12

Rita strålgångar i linser

15/12

Gör klart häfte med strålar och akustik.

18/12

AVSLUTNING
1

4/1

LOV    

 

5/1

LOV

8/1

LOV

 

2

11/1

REPETITION    

12/1

REPETITION av ljud s. 148

15/1

Repetition av ljus s. 172

Vecka 3

Måndag: 
- Logga in på Gleerup (med hjälp av googlekontot) och öppna avsnittet om akustik. Se filmerna Vad är ljud? och Hur påverkas vi av ljudet omkring oss
- Läs texterna och svara på testa dig frågorna som kommer efter texten Ljud och tryck

Tisdag:
- Logga in på Gleerups och läs texterna och svara på frågorna som kommer efter texten. 
- Repetitionsfrågor klicka här.
- Skriv i google classroom vad du har gjort under lektionen.

Fredag:
- Logga in på Gleerups och öppna avsnittet om optik. Se filmerna Synligt och osynligt ljusHur reflekteras ljus?Ljusets brytningHur hjälper glasögon och linser oss att se bättre?
- Läs texterna och svara på frågorna som kommer efter texten. 

Vecka 4

Måndag: Repetition 

Tisdag: PROV


Inför provet ska du kunna förklara:
- Vad ljud är.
- Vad menas med frekvens och vilken enhet den mäts i.
- Skillnaden mellan hög/låg/stark och svag ton.
- Buller
- Resonans
- Ljud som inte hörs (infra/ultraljud).
- Ljuskälla
- Reflektion
- Prisma och spektrum
- Vad ljus är
- Ljus som vi inte ser (tex infrarött/ultraviolett ljus, röntgenstrålning)
- Reflektionslagen 
- Reflektion i speglar (plan/konkav/konvex)
- Brytning av ljus i tunnare/tätare ämnen
- Brytning av ljus i linser

Tips på filmer:
- Studi 
Film om strålgång i linser
Film om bildkonstruktion med konkav spegel
Film om bildkonstruktion med konvex spegel



Från kolatom till människa

En av förutsättningarna för att liv har uppkommit och utvecklats på vår planet är kolatomens speciella egenskaper att bilda stora och komplicerade molekyler. Vi ska lära oss lite om hur kolatomen fungerar och studera några exempel på kemiska föreningar där kolatomen har en stor betydelse. Några exempel handlar om olika födoämnen och vi kommer därför att lära oss lite om hur kroppen tar hand om maten vi äter.

 

Vecka

Måndag

Tisdag

Fredag

39

21/9
Kol i olika former
s 160-163
 

22/9
Lab.
Bygga alkaner, alkener och alkyner

25/9
Kolväten och metanserien
s 164-166
 

40

28/9
Fossila bränslen
s 167-174
Metanserien

29/9
Filtrera läsk

2/10
Mättade och omättade kolväten s. 175-176            Biobränslen s. 190-195
 

41

5/10
Alkoholer s. 177-180

6/10
Torrdestillation

9/10
 Organiska syror s. 181-182                         Estrar s. 183-184

42

12/10
Repetition
 

13/10
FN-DAGEN

16/10
PROV

43
 

19/10
Fotosyntes och förbränning s 204
Kolhydrater
s 205-210
 

20/10
Kolhydrater
s 205-210

23/10
Fetter och proteiner s 211-215
 

44

26/10
HÖSTLOV

27/10
 HÖSTLOV

30/10
HÖSTLOV

45

2/11
Mineraler och vitaminer s.216-217

3/11
Utvecklingssamtal

6/11
Sammanfattning om ämnena i maten

Frågor i google classroom (del 2 på provet). Ha med böcker och dator.

Inför provet ska alla kunna:

       4 olika former av kol. Användning samt likheter och skillnader mellan formerna.

       Kolets kretslopp, förbränning.

       Några fossila bränslen och förnybara energikällor.

       Veta vad kolväten är, hur de är uppbyggda, vad de används till samt namnge kolväten   1-10 i metanserien.

       Något om alkoholer, kännetecken, hur de framställs och vad de används till.

       Något om organiska syror, kännetecken och vad de används till.

       Något om estrar, kännetecken och vad de används till.


Om du vill ha högre betyg så kan du även kika på:

· Redogöra för hur olika fossila bränslen har bildats och hur man tekniskt kan vidareförädla

dem.

· Skriva molekylformler och strukturformler för kolväten, alkoholer, organiska syror och estrar.


Repetitionsquiz för er som vill har lite extra träning, quiz 1 och quiz 2

Biologi - Organsystem

Planering Människokroppen

Under kommande veckor kommer vi att läsa om kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. 

Vecka

Måndag

Tisdag

Fredag

34

Uppstart

Dela ut material

Cellen, genomgång

Matens väg genom kroppen

 

35

Matspjälkning s. 246- 247 testa dig

s. 263-264 testa dig

s. 241-243 testa dig

Studi: 2 filmer tarmarna

Luftvägarna s. 248-251

testa dig

Studi Andningen

Blodomloppet s. 252-255 Testa dig

Stencil

36

Blodets innehåll s. 256-262

Testa dig

Mäta puls och tryck

Blodets innehåll s. 256-262

Testa dig

37

Huden s. 274-277

Testa dig

 

Hud- värme och kyla

Skelett s. 278-282

Testa dig

38

Repetition

Repetition

Prov

 

·       Läs följande sidor i boken: 230-231, 241-262, 274-282.

·       Studi:

https://app.studi.se/l/matspjaelkningen-fraan-munnen-till-magen
https://app.studi.se/l/matspjaelkningen-tarmarna
https://app.studi.se/l/andningen
https://app.studi.se/l/njurarna
https://app.studi.se/l/hjaert-och-kaerlsystemet
https://app.studi.se/l/hjaertat
https://app.studi.se/l/blodet
https://app.studi.se/l/blodgrupper-och-blodtransfusioner
https://app.studi.se/l/muskler
https://app.studi.se/l/skelettet
https://app.studi.se/l/huden

 Inför provet ska du kunna:

-          Känna till cellens uppbyggnad och vilken uppgift vardera delen har.

-          Vad mat innehåller och varför vi behöver få i oss de. Ex kolhydrater, fett mm.

-          Matens väg genom kroppen. Vad händer i de olika organen.

-          Andningen, hur syre och koldioxidutbytet sker.

-          Blodomloppet, blodets väg genom kroppen.

-          Stora och lilla kretsloppet.

-          Blodtryck

-          Blodkropparnas funktion

-          Allergi

-          Blodgrupperna

-          Hudens funktion

-          Olika hudlager

-          Skelettets funktion

-          De olika ledtyperna och var de finns

-          Olika muskeltyper och skillnaden mellan de.

 





Biologi - Ekologi



Vecka
Tisdag
Torsdag
Fredag
Fredag
16
14/4
Samband i naturen s. 188-189
Nya begrepp: Fotosyntes, Ekologi, Ekosystem,
Population,
Samhälle, Nedbrytare
16/4
Laboration
Nya begrepp:
Näringskedja, Näringsväv, Näringspyramid
17/4
Laboration
Göra näringsväv i skogen och havet (i häftet).
17/4
Ekologiska modeller s. 190-191
Ämnen återanvänds s. 192-194
Studi: 
-Introduktion till ekologi
-Näringsvävar
17
21/4
Skogen som ekosystem s. 198-199
Testa dig s. 191 och 194
Studi:
-Ekologisk nisch, biotop och habitat.
-Biologisk mångfald
23/4
Laboration
Rita serie: en näringskedja
Beskriva begreppen:
-Nisch
-Biotop
-Habitat
-Biologisk mångfald
24/4
Laboration
Rita serie: en näringskedja
24/4
Sjön som ekosystem s. 204-207
18
28/4
Försurning av sjöar s. 208-211
Studi:
Samspel mellan arter: sjön
Samspel mellan arter
30/4
Laboration
Rita serie: en näringskedja
1/5
LEDIGA
1/5
LEDIGA
19
5/5
Giftiga ämnen i naturen s.215-218
7/5
Laboration
8/5
Laboration
8/5
Födelse och död s. 219
Minst mat till toppkonsumenterna s. 220-221
20
12/5
Skogen och försurningen s. 222-226
14/5
Repetition
15/5
Repetition
15/5
Prov


Viktiga begrepp som du ska kunna till provet:
Ekologi
Ekosystem
Art
Symbios
Population
Samhälle, biocenos
Habitat
Ekologisk nisch
Biologisk mångfald
Konkurrens
Biotiska faktorer
Abiotiska faktorer
Invasiv art
Producent
Konsumet,
Toppkonsument,
Nedbrytare (destruent)
Näringskedja
Näringsväv
Näringspyramid
Fotosyntes
Cellandning
Vattnets kretslopp
Närsalternas kretslopp
Kolets kretslopp
Miljögifter
Tungmetaller
Försurning
Växthuseffekten

Global uppvärmning


Vi kommer att läsa texten i boken sidorna 188-194, 198-199, 204-211, 215-226.


Vi kommer att se filmer både på Studi och från mediacentralen.
Vi kommer att se följande filmer från Studi:
-       Viktigt med mångfald?
-       En ekologisk gloslista
-       Lokala och globala ekosystem
-       Näringskedjor
-       Kolets kretslopp i biologin
-       Närsalternas kretslopp
-       Försurning
-       Klimatförändringar
-       Miljögifter

-       Övergödning


Kemi - Syror och baser

Länk till textboken på Gleerups hemsida Digital lärobok

I vardagslivet pratar vi ibland om att något är surt. Vi kan till exempel säga: ”Godiset är surt”, ”Den personen är sur” eller ”Kläderna var dyngsura”. På samma sätt kan vi mena olika saker med orden bas och neutral. Surt, bas och neutral är ord som används inom kemin, men har då lite andra betydelser. Inom miljöområdet pratar man exempelvis om försurning av sjöar.


De närmaste veckorna kommer du att få bekanta dig med dessa begrepp och vad de innebär i praktiken. Vad används syror och baser till och vilka risker finns det med dem. Kunskaperna från detta område är också viktiga för att du ska förstå kommande kurser i kemi.


Vecka
Tisdag
Torsdag
Fredag
Fredag
10
3/3

5/3
Uppstart Kemi
Dela ut böcker
Mindmap
6/3
Motsatsen till surt heter basiskt s. 104-106
6/3
Syror ger sur smak s. 107-108
Förbered egen laboration
11
10/3
Starka syror s. 109-111
11/3
Latjo lajban med Niklas
12/3
Lab.
Indikatorer
13/3
Starka syror s. 117-118

12
17/3
Basiska ämnen s. 112-114, 119-120

19/3
Lab.
Är blåbär alltid blå?
20/3
Lab.
Går det att ta bort det sura med socker?
20/3
Surt och basiskt beror på joner s.115
Buffertämnen s 121-122

13
24/3
Ädla o oädla metaller s 123-125

26/3
Lab.
Surt, neutralt eller basiskt?
Bestäm PH-värdet
27/3
Lab.
Två välkända ämnen
27/3
Försurning s 131-134

14
31/3
Repetition
2/4
Lab. ? Mitt i prick

3/4
Lab.
Repetition
3/4
PROV


Inför provet
·       följande sidor i boken läsas: 104-126 och 131-134.
·       Tips på filmer på studi:
Gå in på kemi och välj kemiska reaktioner, välj syror och baser. Där finns det fyra filmer:
-syror
-baser
-surt, basiskt och neutralt
-pH-skalan

·       Titta även igenom de laborationer som vi har gjort.

      Svaren till testa dig hittar du på följande länk. Facit


Du ska visa kunskaper om följande viktiga begrepp

Alla ska kunna
  • Att basiskt är motsatsen till surt
  • Ge exempel på syror i livsmedel
  • Ge exempel på syror och baser i vardagen
  • Vilka pH-värden som motsvarar surt, neutralt och basiskt
  • Vad en indikator är
  • Ge exempel på två indikatorer och vilka färger dessa har i sur, neutral och basisk lösning
  • Namn och formel på de tre starka syrorna
  • Ge exempel på de starka syrornas egenskaper och användningsområden
  • Att det finns positiva och negativa joner
  • Vilka luftföroreningar som främst bidrar till försurning av mark, sjöar och vattendrag


För de som vill fördjupa sig ska även kunna
  • Hur bildas positiva och negativa joner
  • Vilka joner finns alltid i syror respektive baser
  • Skillnaden mellan starka och svaga syror
  • Skillnaden mellan koncentrerad och utspädd syra
  • Förklara neutralisation som en reaktion mellan vätejoner och hydroxidjoner
  • Vad är en buffert
  • Vad menas med ädla och oädla metaller samt ge exempel på dessa
  • Använda kemiska tecken för att beskriva kemiska reaktioner
Förklara vad som sker vid försurning, orsaker och hur djur, växter och människans konstruktioner skadas, samt ge förslag på lösningar till försurningsproblemet










Fysik- Krafter och tryck


Vi ska lära oss lite om krafter och hur de fungerar- exempelvis gravitationskrafter och friktion. Det blir också lite tips på hur man med enkla knep blir lite starkare, något som används i många tekniska sammanhang.Tryck handlar om hur krafter verkar på ytor, i vätskor och i gaser. Vattnets lyftkraft, vakuum och hydraulik är några exempel på vad vi ska förstå mer om.



Inför provet ska alla kunna veta:

-        Tyngdkraft, gravitation, dragningskraft

-        Tröghetslagen (Allting vill behålla sin rörelse eller vara i vila. Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.)

-        Vad krafter är

-        Enhet för kraft: 1 Newton (1 N)

-        Friktion (Kraft som bromsar)

-        Tyngdpunkt och stödyta

-        Mekanikens gyllene regel (Det man vinner i kraft, förlorar man i väg)

-        Enkla maskiner (lutande planet, kilen, skruven, hävstången och hjulet)

-        Hävarm
-        Vad tryck är
-        Tryck i luft och vatten
-        Vattnets lyftkraft
-        Kapillärkraft


För de som vill lära sig ännu mer:
-        Olika typer av rörelse
-        Pendeln
-        Kraftpilar, resultant
-        Reaktionskraft
-        Normalkraft
-        Olika enheter för tryck
-        Samband mellan tryck och kokpunkt
-        Arkimedes princip






Tisdag
Torsdag
Fredag
Fredag
Vecka 4
21/1
Tyngdlöshet och rörelse s. 86-87
23/1
Lab.
Träna på att mäta
24/1
Lab.
-Hur stor är kraften?
-Friktion
24/1
Krafter och friktion s.89-91
Vecka 5
28/1
Pendeln s.88
Hålla balansen s.92
30/1
Lab.
-Olika slags jämvikt
-Pendeln
31/1
Lab.
Hävstångslagen
Ev stadigaste flaskan
31/1
Hur krafter kan ritas s.94-95
Vecka 6
4/2
Enkla maskiner
s.93, 97
6/2
Lab.
-Flyter eller sjunker
-Mitt tryck mot golvet

7/2
Lab.
Arkimedes princip
7/2
Enkla maskiner s. 98
Vecka 7
11/2
Tryck s.104-109
13/2
Vakuum, lyftkraft s.110-113
14/2
Temadag
14/2
Temadag
Vecka 8
LOV
LOV
LOV
LOV
Vecka 9
25/2
Utvecklings-samtal
27/2
Lab. Lufttryck

28/2
Repetition
28/2
PROV
























Biologi - Vad är liv?

Höstens biologikurs handlar om vad liv är. Vi ska lära oss lite om de minsta levande sakerna som bakterier och virus samt celler hos växter och djur. Jämföra dem och hitta skillnader och likheter. Vi kommer också att studera gruppen ryggradsdjur och se hur dessa har utvecklats och anpassat sig till olika miljöer.


Inför provet ska ni kunna:

-Vad är typiskt för varje djurgrupp.

-Jämföra djurgrupper. Hitta likheter och skillnader mellan grupperna.

-Vilka grupper som hör till ryggradsdjuren (däggdjur, fåglar, groddjur, kräldjur och fiskar).

-Kunna beskriva egenskaper som arterna har gjort för att tex. kunna leva på land/i vatten.

-För/nackdelar med att vara växelvarm/jämnvarm.

-Skelettets funktion. (Hålla oss uppe, skydda våra organ, fästa muskler.)




Vecka

Tisdag
Torsdag
Fredag
Fredag
47
19/11
Vad är liv? Gruppuppgift, rita på A3 papper


21/11
Redovisa uppgiften vad är liv?

22/11
Laboration
Lär dig mikroskopet
Titta på celler

22/11
Vilka har liv? s. 8-11
48
26/11
Djur, växter och alla andra s.12-13

28/11
Laboration
Lär dig mikroskopet
Titta på celler

29/11
Laboration
Titta på rödlöks celler
29/11
Det började med bakterier s. 14-17
49
3/12
Du består av returmaterial s. 18-23
5/12
Laboration
Dela in olika ting i grupper

6/12
STUDIEDAG

6/12
STUDIEDAG

50
10/12
Bakterier s. 26-29
Fotosyntesen/Cellandning
12/12
Ma-prov
13/12
Bakterier s. 26-29, 30-31
Studi: Växtcell, djurcell och cellens domän

13/12
Fotosyntesen/Cellandning
51
17/12

Betygsamtal
19/12
Crazy day

20/12
Läxförhör
Betygsamtal
20/12
Avslutning
2
7/1
LEDIGA
9/1
Djurgrupper. Ryggradsdjur. Fiskar.
S 70-71, 108-111
10/1
Groddjur och kräldjur.
S 112-117
10/1
Fåglar. S 118-119, 126-128

3
14/1
Däggdjur. S 120-123

16/1
Repetition
17/1
PROV
17/1
PROV

































Fysik

Elektricitet och magnetism
Film om åska https://www.svt.se/vader/blixtar-och-dunder



Tisdag
Torsdag
Fredag
Fredag
V 40
1/10
KEMIPROV
3/10
Uppstart elektricitet och magnetism
4/10
Laboration
Få lampan att lysa, vilka ämnen leder ström?
4/10
Batteriet, serie- och parallellkoppling, s 18-21


V 41
7/10
Statisk elektricitet, s 22-23

10/10
Laboration
Serie-/parallellkoppling
av batterier
11/10
Laboration
Släpper ett motstånd fram mer ström än två?
11/10
Spänning och ström och motstånd. Elektriska kopplingar, s 24-26

V 42
15/10
Resistans, El under 200 år,
s 31-33

17/10
Laboration
18/10
Laboration
18/10
El och magnetism s 100-103

V 43
22/10
Magnetism ger el, s 104-106
24/10
FN-DAGEN
25/10
Laboration
25/10
Magnetism och rörelse 109-110

V 44
29/0
LOV

31/10
LOV
1/11
LOV
1/11
LOV
V 45


5/11
Inläsning
7/11
Laboration

8/11
Laboration
8/11
PROV




Kemi

Detta är bra att kunna inför provet

Ämnenas små beståndsdelar

  • Atomer
  • Molekyler
  • Grundämnen, kunna ge några exempel
  • Kemiska föreningar, kunna ge några exempel
  • Ge exempel på några metaller
  • Ge exempel på några icke-metaller
  • Kunna använda kemiska tecken för att beskriva atomer och molekyler
  • Kunna kemiskt tecken för några grundämnen: H, C, O, N, Na, Mg, S, Cl, Fe, Cu
  • Hantera kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.



Kemiska reaktioner

  • Vad en fysikalisk omvandling är
  • Vad en kemisk reaktion är
  • Hur man kan beskriva en kemisk reaktion med ord
  • Känna till några reaktioner med syre
  • Hur man kan ta reda på om en okänd gas är vätgas, syrgas eller koldioxid
  • Att kemiska föreningar som innehåller syre ofta kallas oxider



  • Känna till olika typer av blandningar
  • Förstå hur olika blandningar kan delas upp (separeras)

  • Beskriva kemiska reaktioner med kemiska tecken



Här hittar du en länk till testa dig frågorna med facit. 





Tisdag
14.25-15.15
Torsdag
13.30-14.20/14.25-15.15
Fredag
8.15-9.05 / 9.15-10.05

Fredag
14.25-15.15
Vecka 34


20/8
Vad är NO?

22/8
Säkerhetgenomgång
kemisalen
23/8
Gasolbrännarkörkort

23/8
Studifilmer om kemi
Vecka 35
27/8
KLASSENS DAG
29/8
Laborationssäkerhet
s. 13-15
30/8
Laboration
Smälta tenn och elda magnesium
30/8
Atomer och grundämnen, s 32-36

Vecka 36
3/9
Atomer och grundämnen, s 32-36
Uppgift 1

5/9
Laboration
Lösning, slamning  och emulsion

6/9
Laboration
Vad händer med vikten?
Förändras vikten eller volymen?
6/9
Kemiska föreningar, s 37-38
Uppgift 2
Läxförhör
Vecka 37
10/9
Rena ämnen och blandningar, s 58-67

12/9
Rena ämnen och blandningar, s 58-67
13/9
Laboration
Separera sand+salt eller salt+stearin
13/9
Fast, flytande och gas, s 46-49

Vecka 38
17/9
Fysikaliska förändringar och kemiska reaktioner, s 76-79

19/9
20/9
Laboration
20/9
Kemiska reaktioner kan avslöja ämnen, s 80-83
Vecka 39


24/9
Reaktionsformler,
s 93-94

26/9
27/9
Inläsning till prov
27/9
PROV


Vecka 36:

Tisdag: Samla in läxan. Gå in på Google classroom och gå igenom begreppen som är läxan till fredag. 

Torsdag: Laboration Lösning, slamning eller emulsion?

Fredag: Laboration Vad händer med vikten?
Förändras vikten eller volymen?

Fredag: Genomgång av laborationen från torsdagen.
Läxförhör på google classroom
Genomgång av kemiska föreningar s. 37-38


Vecka 35:

Tisdag: Trivseldag, vandring

Torsdag: Laborationssäkerhet, läs i boken s. 13-15. 

Fredag (halvklass): Laboration Smälta tenn och elda magnesium.

Fredag: Atomer och grundämnen s. 32-38. Genomgång och träna begrepp.
Kunna för klara begreppen atom (s. 32), molekyl, grundämne (s. 33), kemiska tecken, kemisk formel (s. 34), metall/icke metall (s.36), kemisk förening (s.37) och blandning (s.38). 



Vecka 34:

Tisdag: Gå igenom vad är NO? Vad är fysik, kemi, biologi och teknik? Dela ut bok.

Torsdag: Gå igenom säkerheten i kemisalen. Titta på vanliga föremål som vi kommer att använda i kemisalen under laborationer. Namnge föremålen på en stencil.

Fredag (halvklass): Gasolbrännarkörkort- En och en ska tända och släcka en gasolbrännare för att senare under terminen få genomföra laborationer med brännaren. Repeterade vanliga föremål.

Fredag: Titta på filmer på Studi.se. 
Allt är kemi- nästan
Kemi handlar om ämnens egenskaper
Allt består av atomer
Atomens delar

Gå igenom begrepp som atom, molekyl och kemisk förening